Which 70 min story is the best?

As part of a weekend party, me and my friend had to write a short story each within 60 minutes, based on three randomised words (out of 60) which were: Perikles, freezer and nuclear power.

As part of a weekend party, me and my friend had to write a short story each within 60 minutes, based on three randomised words (out of 60) which were: Perikles, freezer and nuclear power. One of us knew about the competition and couldn’t resist preparing a tiny bit (not knowing the three words) and the other had to finish a bit afterwards as his computer died. So you could say that we wrote it for 70 minutes. After a couple of beers.

Short Story A (Swedish)

Short Story A (English translation)

Short Story B (Swedish)

Short Story B (English translation)

Novell A


Det här är en hundra procent sann historia. Jag har skrivit den i mitt eget blod. Just det här är en datorkopia, förstås. Originalet skickade jag in till Kungliga Biblioteket. Jag har inte fått svar därifrån. Ingenting. Så jag har funderat på sätt att uppmärksamma Kungliga Bibliotekets missnöje med min politiska hållning. Ett sätt är att gå runt i tunnelbanan med konstiga lappar. Ett annat sätt är att flyga flygplan med stora banderoller. Men vilket sätt ger mest uppmärksamhet för pengarna? Det kräver lite matte för att komma fram till det. Så jag har, återigen, registrerat mig på Matte A – algebra – på Stockholms Universitet. Dom hatar mig. Både lärarna, och eleverna. Lärarna hatar mig för att jag går kursen för tionde gången. Eleverna för att jag … jag vet inte faktiskt. Jag har aldrig frågat dom. Det kan vara för att jag har en lång rock. Eller tre stycken plastpåsar. En är för handel, en för skräp, och den tredje är för hemligheter. Dom är oftast tomma.

Men tio gånger, det är lika ofta som Perikles blev vald som general i Aten. Tio gånger klev han upp, sa sin grej, och fick folkets röst. Så det är tio gånger jag går den här kursen. Och det går bättre för varje gång. Jag har då inte tagit några ”poäng” förstås. Ibland går jag runt inne på tentorna med mina plastpåsar och tänker på saker och ting. Men jag har löst dom mest fantastiska ekvationer. Att A^2 + B^2 = C^2 + D^2 till exempel. Jag har ett bevis, men har inte tid att skriva det här. (Kom ihåg att jag alltså först skrev den här novellen i mitt eget blod. Vi återkommer om det.)

Jag är gift med Marja sen 47 år. Dom senaste 12 åren har hon legat i frysen. Hon är lika vacker som alltid. Ibland öppnar jag dörren och kysser henne. Ett problem med frysen dock, är att den inte alltid fungerar. Jag siktar på att vara 100 % självförsörjande med el, så jag har solceller på taket och äger 1,75 % av Vindsjöhöjdens vindkraftverk. Men kalla vinternätter när solen inte lyser och vinden inte blåser, så börjar jag höra ljud från frysen. Det är Marja som börjar bli orolig. Då undviker jag till 100 % att öppna dörren. Jag vill ha en Marja som är som jag minns henne. Tyst, och ärlig. Jag gillade inte Marja som skrek och sa konstiga saker. Då blir det som det blir.

En gång fick jag ett tips av min kompis Erik. Jag har faktiskt inte jättemånga vänner, men Erik gillar att komma över och ta en kopp kaffe, lyssna på radio, och snacka skit. Han sa att jag borde bygga en egen kärnreaktor. Kalla, mörka, vindstilla nätter så kunde jag då sätta igång reaktorn och ge huset el igen. Lamporna lyser, radion funkar, kaffet kokas och Marja håller sig lika tyst och ärlig som alltid.

Jag köpte alla sakerna. Jag googlade runt på Blocket och hämtade hem alla komponenterna. Reaktorkarbin, grafikstavar, kylvatten. Uran köpte jag på Svarta marknaden, ”Silk Road”. 1 Bitcoin för 5,3 gram. Jag tog 53 gram till att börja med. Sammanförde allt enligt mekaniken. Lät grafiten rulla sina varv. Tryckte på knappen i precis rätt ögonblick och ”pang!”, hela grannskapet lyste upp.   En granne knackade på – hos mig av alla människor – och frågade vad som hade hänt. Tydligen hade mina fönster lyst som av djävulseld. Jag sa ”du vill inte komma in på en kopp te?”. Han tackade nej. Han hade kanske sett för många massmördarfilmer. Precis som jag. Hur mördar man nån utan att dom förstår vad som ska hända? Ska man bara ringa en hantverkare?

Det var något sånt jag skulle göra. Problemet var bara vad hantverkaren skulle göra. Jag kan inte säga att det är ”fel på mitt kärnkraftverk”. Nej, det fick bli slangarna från vasken. Som i filmen ”Tillsammans”. Jag behövde bara verkligen se till att det blev fel på dom. Jag hällde ner 7,5 kilo potatismjöl. Tre deciliter klorin. Kräktes. Till slut kom det inte ner en vattendroppe i slasken. Allt vatten jag hällde ner bara steg i vasken. Perfekt.

”Tuuut”. ”Tuuut”. ”Ja, hallå, Bengans Rörmokeri”. ”Hej Bengan! Du, jag har lite fel på mitt avlopp. Jag får inte ut nåt vatten över huvud taget.”. ”Vad tror du om torsdag klockan 07?” frågade Bengan. Det här var alltså en måndag. Hur fan tror dom att man kan vara utan vattenflöde i tre dagar? Men jag sa ”ja”. Nu behövde jag bara mordverktyg.

Fördelen med rörmokare är att dom står på sina fyra under slasken. Antalet möjligheter att hugga av deras huvuden är såna permutationer av permutationer att jag blir helt mattevild av det. A^2 + B^2 = C^2 + D^2. Eller en kniv i ryggen kanske? Till att börja med? Då får man ut huvudet och matar på med yxan. ”Klafs. Klafs. Klafs”. Färdigt. Och sen kan man se på Bingolotto.

Så jag gick in på Clas Olsson och frågade om kniv. Problemet är, att enligt manualen, så kan man inte säga ”en kniv” och sen saknas det en rörmokare hemma hos en samma vecka. Jag vet att dom pratar med varandra allihop. Man måste tänka ett steg längre. Som Perikles. Som när perserna kom över i sina båtar. Dom byggde en ”båt-bro” mellan Turkiet och Hellas. Det Perikles gjorde då var att han gjorde det riktigt jävla kallt genom att offra 10 getter till köldguden Echelon. Perserna frös, började gå tillbaka, men Egeiska havet fylldes snabbt av frusna händer och fötter.

Nu finns det förstås inga gudar. Inte en enda. För i så fall hade jag inte levat. Men genom att tänka på samma sätt så gick jag in på Clas Olsson och frågade om en frys. En riktigt bra frys, där man t.ex. kan ha en rörmokare i tio år. Inte för att jag ville det, alltså. Men som en liten tanke. Så jag gick in, tittade på ett par frysar, och tog den som försäljaren verkade tycka var bäst. Sen frågade jag: ”Men vad gör man när frysvattnet klibbar in sig överallt? Hur får man bort det?”. Försäljaren rekommenderade att helt enkelt avfrosta frysen. Men jag sa då ”men hur funkar det med all min frysta spenat? Jag kanske behöver en kniv för att få bort isen?” Så blev det som då alltså att jag köpte en frys, och en riktigt vass jävla kniv. Yxan hade jag redan.

Det kommer hem till mig på onsdag. Idag är det då tisdag. Jag kan inte få ner något vatten i mitt avlopp, så jag häller ut allt i toaletten. På tisdagkvällen väntade jag så mycket på frysen och isen att jag inte kunde somna.

Onsdag kl 10 kom frysen och kniven levererad till mig. Jag skrev på papperet, sa tack, och började sen vifta med kniven hemma. Plötsligt slog det mig att chansen ändå fanns att jag skulle åka dit. Polisen skulle komma, då mitt hem var det sista som rörmokaren var i. Dom skulle öppna min frys och se Marja. Det skulle bli livstids fängelse. Jag tänkte att nån måste få veta vad som hänt här. Nån måste få läsa alla mina tankar. Och det måste framgå vem jag var, och varför. Hur det kom sig att jag gått Matte A – Algebra – 10 gånger. Hur jag 10 gånger ansökt om att bli suppleant i villaföreningen. Hur jag 10 gånger snattat godis i butiken så att polisen kommit. 10 x 10 x 10 = 1000. Att jag har en plastpåse för gamla tuggummin, en för tre paket krossade tomater för 20 kr, och en med foton på Marja när hon är tyst och ärlig. Ni hajar grejen.

Så jag började skriva på den här novellen. Så att alla ska få se hur jag, med väl medvetna steg, klev in i kärnkraft- och fryssamhället, som en gammal klok general. Så att frågan kunde lyftas upp i Riksdagen, så att jag kunde få en lag som gjorde det helt okej för mig att offra ett mindre värt liv.

Och för att få lite kraft i texten så testade jag kniven på min egen vänsterhand. Det blödde som fan. Det var så sjukt opraktiskt att skriva texten. Ett par ord per sida. Det jag skickade in till Kungliga Biblioteket var 1745 sidor. Det kostade mig 758 kr i porto. Och inte ett ord hörde jag från dom. Så jag fick en ny tanke. Rörmokaren kom, rensade mitt avlopp. Sen försökte jag få en bibliotekarie från Kungliga att komma. För att titta på alla mina böcker. Jag bor alltså på 187 kvadratmeter och har böcker längs varje vägg. Plus för att se på mitt eget kärnkraftverk som jag hade för att få lys i hela huset.

Dom enda som kom var polisen. Jag försökte förklara att A^2 + B^2 = C^2 + D^2, att 10 x 10 x 10 = 1000. Att kärnkraften drev min frys precis som när Perikles mördade perser med en köldgud som alltså inte finns. 15 års fängelse blev det allt som allt, för dom öppnade frysen och Marja tinade och började vråla om sina ”rättigheter”. Fy fan. Om du läser det här: ge fan i att bli självförsörjande och berätta om det. Sådant är samhället.

Mvh

Torkel Ärnhaldsson


Short Story A


This is a one hundred percent true story. I wrote it in my own blood. Well, this is a computer copy of course. I sent the original to the Royal Library. I haven’t got any answers from them. Nothing. So I have been thinking about ways to alert people about the Royal Library’s dissatisfaction with my political leanings. One way is to walk around in the subway, giving out strange leaflets. Another way is to fly with an airplane with big banners. But which way of getting attention gives the most for the money spent? That takes some mathematics to find out. So I have, once again, registered myself at Math A – Algebra, in Stockholm University. They hate me. Both the teachers, and the students. The teachers hate me since this is the tenth time I take this course. The students … I don’t know. I’ve never asked them. It could be because I’m wearing a long coat. Or since I’m carrying three plastic bags. One is for shopping, one for garbage, and in the third I have secrets. They are normally empty.

But ten times, that’s the same number of times that Perikles was elected as general in Athens. Ten times he took the podium, said his thing, and got the popular vote. And for the tenth time, I’m now taking this course. It’s going better every time. Of course, I haven’t taken any “credits”. Sometimes I visit the exams and walk around in there with my plastic bags and think about things. I have solved the most fantastic equations. For example that A^2 + B^2 = C^2 + D^2. I have a proof, but don’t have the time to write it here. (Remember that I first time wrote this short story with my own blood. We’ll get back to that.)

I’m married to Marja since 47 years. The last 12 years she has been lying in the freezer. She is as beautiful as ever. Sometimes I open the door and kiss her. One problem with the freezer though, is that it’s not always working. I’m aiming at getting 100% self-sufficient with electricity, so I have solar panels on my roof and owns 1.75% of the Vindsjöhöjden windmill. But on cold winter nights when the sun is not shining and the wind not blowing, I’m starting to hear sounds from the freezer. That’s Marja who starts getting restless. In such times, I avoid opening the door. I want Marja like I remember her. Silent, and honest. I don’t like the Marja that screamed and said strange things. So then it happened like this.

One time I got a tip from my friend Erik. I don’t really have that many friends, but Erik likes to come over and take a cup of coffee, listen to the radio, and speak some bullshit. He said that I should build my own nuclear reactor. During cold, dark, windless nights, I could turn on the reactor and give the house electricity again. The lamps are shining, the radio is working, the coffee is boiling, and Marja is as silent and honest as she ever was.

I bought all the things. I googled around, checked Craigslist, and got all the components home. Reactor cabin, graphite rods, cooling water. Uranium had to be bought on the black market, on “Silk Road”. 1 Bitcoin for 5.3 grams. I started with 53 grams. I pushed the button at the right time and “bam!”, the whole neighbourhood lit up. A neighbour knocked on my door – me, of all people – and asked what happened. Apparently my windows had been shining with the lights of hell. I said “Do you want to come in and have a cup of tea?”. He said no. Maybe he had seen too many mass murder movies. Just like me. How do you murder someone without them knowing that it’s coming to happen? Should I just call a craftsman?

I had to do something like that. The only problem was to choose what the craftsman should do. I couldn’t just say “there is something wrong with my nuclear plant”. No, I had to use the sink pipes. As in the movie “Together”. I just needed to really make them useless. I poured down 7.5 kilo of potato starch. Three deciliters of bleach. I puked. Finally, not a single drop of water exited the sink. All water I poured in just raised the level. Perfect.

  • “Beep” “Beep”
  • Yes, hello, this is Bengan’s Plumbing.
  • Hi Bengan! Something is wrong with my sink. I can’t get anything out at all.
  • Okay. So how about Thursday at 7 am?

Bengan asked. This was a Monday. How do they think you can be without a water sink for three days? But I said “yes”. Now I only needed a murder weapon.

The advantage with plumbers is that they are crouching under your sink. The number of possibilities for cutting off their heads are such permutations of permutations that I’m getting all math wild about it. A^2 + B^2 = C^2 + D^2. Or a knife in the back perhaps? For starters. The head comes out and you can start feeding it to your axe. “Thwack. Thwack. Thwack”. Done. And then I could watch some Bingolotto.

So I entered the home improvement store Clas Ohlson to ask for a knife. The problem is that, according to the manual, you can’t order a “knife” the same week that a plumber is missing in your home. I know that they are all talking to each other. You have to think one step further. Like Perikles. When the Persians came over on their ships. They built a “ship bridge” between Turkey and Hellas. And what Perikles did then was that he sacrificed 10 goats to the cold god Echelon. The Persians started freezing, tried to retreat, but the Aegean Sea was quickly filled with frozen hands and feet.

Now, there are no gods of course. Not a single one. Because if there were, I wouldn’t be alive. But in thinking the same way, I entered Clas Ohlson and asked for a freezer. A really good freezer, in which you could, for example, put a plumber for ten years. Not that I really wanted that. But just as a thought. So I went inside, looked at a few freezers, and took the one that the seller seemed to think was the best. And then I asked: “So what do you do when the frozen water starts filling it up?” They said that I’d simply defrost the freezer. And then I said “But what about my frozen spinach, then? Maybe I just need a knife to get the ice away?” So I ended up buying a freezer, and a really sharp fucking knife. I already had an axe.

It’s arriving in my house on Wednesday. And now it’s Tuesday. I can’t get any water down my sink, so I’m pouring it all down the toilet. On Tuesday night I was thinking so much about the freezer and the ice that I couldn’t fall asleep.

On Wednesday at 10 am the freezer and the knife arrived in my home. I signed the paper, said thank you, and then started wielding the knife at home. And then it suddenly struck me that there was a chance of me getting caught. The police would come, since my home was the last that the plumber went to. They would open my freezer and see Marja. I’d get a lifetime in prison. I thought that someone would need to know what happened here. Someone had to read my thoughts. And it had to tell who I was, and why. How I went to the Math A – Algebra – ten times. How I ten times applied to become a substitute in the local housing association. How I ten times shoplifted candy in the store until the police came. 10 x 10 x 10 = 1000. That I have one plastic bag for old chewing gums, one for three cans of crushed tomatoes, and one with images of Marja when she was silent and honest. You get what I’m talking about.

So I started writing on this short story. So that everyone should see how I, with conscious steps, moved into the society of nuclear power and freezers, like the good old wise general I am. So that this issue could be raised to the parliament, so that I could get a law that made it hundred percent ok for me to take a less worth life.

And to get some power in this text, I first tried the knife on my own left hand. It started bleeding like hell. And it was extremely impractial to write this text. A few words per page. I ended up sending 1745 pages to the Royal Library. It cost me 76 euros. And I never heard a word from them. So I got a new idea. The plumber came, cleaned my sewer, and then left. Then I tried to get a librarian from the Royal Library to come. To look at all my books. I’m living on 187 square meters, with bookshelves on every wall. And to look at my own nuclear plant, which I’m using to get electricity for the whole house.

But the only people who came were the police. I tried to explain to them that A^2 + B^2 = C^2 + D^2, and that 10 x 10 x 10 = 1000. That the nuclear power plant was powering my freezer, exactly like how Perikles murdered the Persians with a non-existing Cold God. They ended up giving me 15 years in prison, since they opened the freezer and Marja started thawing and screamed about her “rights”. Damn it. If you’re reading this: don’t care about getting self-sufficient, and if you do, don’t talk about it. That’s how our world is.

Best greetings,

Torkel Ärnhaldsson


Novell B


Det dröjer inte länge nu. Någon minut till bara, sen sätter jag det. Fan vilken jävla tid det har tagit egentligen, om man tänker efter. Varför man nu ska tänka efter. Inte alltid särskilt smart. Kontentan är enkel hur som helst. Det här så kallade gravtalet är ju, om man faktiskt läser vad som står, ett präktigt skämt. Eller snarare, det är fan ingen hyllning till Athen i alla fall. Fan vad jag svär idag. Måste vara värmen, och den där jävla frysen. Låter ju som sista hostan i tjernobylreaktorn.

I alla fall. Thukydides måste ha garvat sig igenom det, där uppe i Thrakien. Lätt att tänka sig att han fick idén på fyllan, bärsinducerad med all sannolikhet. Bärs. Välling för bögar och barbararer. Om han trakterat sig seriöst – lemniskt vin fanns ju för fan på granngården – hade han också koncipierat seriöst. Nu koncipierade han oseriöst. Den jäveln.

Men jag har fattat nu. De vill att man kommer in minst en timme i förväg nuförtiden. Förr var det fan annorlunda, då var det bara att köra när man kände för det. Ja jävlar vad man kunde köra. På Fälldins tid, då fick man andas och beblanda sig. Oh yes. Nu ligger man antagligen där och tickar som en tillplattad jävla skärmpost hos nån svt-böna i 35-årsåldern som hatar rasismen.

Okej. Vädret nu. Inte ta in. Fokus. Och där är det slut och … helvete, det är Täppas!

Vafan. Jag skulle ha kollat påandet 08.59, men man kan ju fan inte hinna med allt. Jag har haft fucking viktigare saker att göra den här morgonen.
Okej. Andas. Nu eller aldrig.

  • Välkomna till Ring P1-studion i Stockholm. Som vanligt så här i coronatider har vi extra många som vill ringa in och göra sin röst hörd. Denna måndagförmiddag är det allt från kommentarer på de pågående upploppen i USA till upprörda reaktioner på årets värdar i P1 Sommar vi kommer att få ta del av. Men först ut är Tommy från Rotebro. Tommy, är du med oss?
  • Ja.
  • Vad bra. Hej Tommy. Ja, du ville prata om demokratin, en nog så viktig fråga.
  • Ja.
  • Ja, varsågod.
  • Asså om man läser noga. Och då menar jag riktigt jävla noga, okej? Så är det helt uppenbart att hela epitafiet bara är nåt slags practical joke som den där jävla losern satte sig och kokade ihop. Ta till att börja med antalet döda. Okej. Perikles, Athens tyngsta ledare, när det äntligen är hans tur att hålla gravtal, då gör han det över vadå? Cirka tio stupade kavallerister i den där fittiga lilla skirmishen mot thebanerna. Stor sannolikhet. Men det är bara början.
  • Vänta lite nu, du måste förklara mer vad det här har med demokrat…
  • Asså han skippar ju helt gudar och heroer och sånt i början, det är allmän känt. Men vet nån varför han gör det? För att Thukydides skulle vara nån slags jävla sekulär ateist eller? I helvete heller. Han driver med oss. Okej, han kanske var polare med Perikles, men det är helt oviktigt i det här sammanhanget.
  • Ja, men Tommy, det här…
  • Vänta! Fler exempel: Kvinnorna. Varför tror du han drar in dem där på slutet som nåt slags jävla bölade alibi? Ja, nä, vafan ska du tro? Det är ju inte som att den här frågan inte har varit uppe förr om man säger så. Haha. Och sen då, det där med att vi filosofittiserar och har oss. Ja hejsan. Och..
  • Tack så mycket för det Tommy. Vi fick bryta där, det är många som ska hinna få säga sin mening idag. Nästa inringare är Anki i Enköping.
  • Hallå?

Short Story B


It’s happening soon now. Just another minute, and then it’ll go. It’s taken a lot of time actually, if you think about it. But why think about it? That’s useless. Anyway, the solution is obvious. This so called funeral oration is, when you think about it, a damn joke. Or at least, it’s no fucking tribute to Athens anyway. Damn, I’m cursing today. It must be the heat, and that fucking freezer. It sounds like the last cough of the Chernobyl reactor.

Anyway. Thucydides must have laughed his ass of at it, up there in Thracia. It’s easy to think that he got the idea while drunk, probably induced by beer. Beer. A gruel for gays and barbarians. If he had treated himself seriously – for example by Lemnian wine from the next farm – then he had composed honestly. Now he composed dishonestly. That fucker.

But I get it now. They want you to enter an hour in advance these times. It was different back then, you could just enter when you felt like it. Damn you could enter. On the time of old prime minister Fälldin, you could breathe and mingle. Now you’re just lying there as a collapsed screenshot on the screen of a 35-year-old TV lady who hates racism.

Okay, it’s the Weather now. Don’t take it in. Focus. And now it’s … damn, it’s Täppas! Shit. I should have checked the presentation at 08.59, but you can’t have time for everything. I had more important stuff to do this morning.

Okay. Breath. It’s now or never.

  • Welcome to the Call In-program at the P1 Studio in Stockholm. As usual in these corona times, we have a lot of people who wants to call us and get heard. This Monday morning we have everything from comments about the ongoing riots in the USA, as reactions on the hosts of this year’s speech show P1 Summer that we will partake in. But first we have Tommy in Rotebro. Tommy, are you here?
  • Yes.
  • That’s good. Hi Tommy. Yes, you wanted to talk about democracy, which is of course a very important question.
  • Yes.
  • Okay, please start.
  • I mean, if you read it carefully. And I mean really fucking carefully, okay? Then it’s completely obvious that the whole epitaph is some kind of practical joke that the damn loser cooked together. For example, to start with, the number of dead. When Perikles, the heaviest leader of Athens, when it was his turn to hold a funeral oration, he did it about what? About roughly ten killed horsemen in that minor skirmish against the Thebans. That’s very likely. But that’s only the start of it.
  • Wait a bit, you have to explain more what this has to do with democrac…
  • I mean, he is skipping everything about gods and heroes in the beginning, that’s obvious. But does anyone know why he is doing it? Because Thucydides should be some kind of secular atheist or what? Fuck that. He is messing with us. Okay, he might be a friend of Perikles, but that’s completely unimportant here.
  • Yes, but Tommy, this is …
  • Wait! More examples: the women. Why do you think he wants to add them to the end as some kind of crying alibis? Yes, no, what are you supposed to think? It’s not like this issue hasn’t been up before, if you see what I mean. Haha! And then you have us philosofucking about this. Yeah, right. And …
  • Thank you so much Tommy. We have many people who need to say what they want today, Our next caller is Anki from Enköping.
  • Hello? Hello?

Thanks for reading! Please vote 🙂 And please read them again first to finally get everything 😉

This poll is no longer accepting votes

Which story is the best?
3 votes · 3 answers

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *